Detta år, 1912, fick även kvinnorna komma med i den frivilliga gymnastiken och arbetet kom nu att läggas på en bredare front. Samtidigt började nu den stora allmänheten få upp ögonen för den ”nya rörelsen” och förbundet antog som motto ”Gymnastik åt alla”! Vid gymnastikfesterna 1913, vilka hölls under 9 dagar i de större städerna, kunde åskådarna räknas i tusental och antalet gymnaster hade ökat.
I samband med detta började man diskutera ledarfrågan vilket ledde till att förbundet 1914 anordnade en första kurs vid Sydsvenska gymnastikinstitutet i Lund. Än i dag är ledarfrågan en av förbundets viktigaste frågor.

Så kommer vi till det för den svenska frivilliga gymnastiken betydelsefulla året 1914. Det var då som den Baltiska Gymnastikfesten ägde rum i Malmö och organiserandet av denna stora fest med sina 3000 gymnaster hade uppdragits åt förbundet. Förbundet ledande krafter utnyttjade skickligt alla lärdomar, rön och uppslag som framkom under gymnastikfesten och de kongresser som hölls och man kan våga påstå att grunden för ett enhetligt samarbete mellan alla för den frivilliga gymnastiken i Sverige arbetande föreningar och personer lades just genom denna gymnastikfest. 1915 tillträder major J.G Thulin som ordförande, förbundets inre organisation stabiliseras alltmer genom bildandet av förbund i de större städerna och samhällena i Skåne och år 1918 kan man säga att den var i stort genomförd.

Vid förbundets 10-års jubileum firades Gymnasternas Dag med uppvisningar av 7500 gymnaster på 20 olika platser i Skåne. 1922 genomfördes en idé, som blev epokgörande i gymnastikens historia, nämligen gymnastiklägret på Bosjökloster. 900 barn från 70 folkhögskolor samlades i tältläger och övades i gymnastik, lek och idrott. Med detta läger väcktes intresset för gymnastik och fysisk fostran inte bara hos lärare och lärarinnor utan även hos skolråd, anslagsberättigade myndigheter och inte minst hos den stora allmänheten. Efter Bosjöklosterlägret och med stöd av erfarenheterna därifrån inriktades arbetet ännu mer mot skolgymnastiken och förbundets inre organisation. Från år 1922 ändrades namnet på förbundets egen tidning, från Skånes Gymnastikblad till Gymnastikbladet.
Förbundets 25-års jubileum firades med ett Nordiskt gymnastikläger i Revingehed. Antalet deltagare på lägret uppgick till ca 3000 och antalet besökare under de 5 dagarna uppgick till ca 20000 personer.

Historien om Lingvallen
Det var herrarna J G Thulin och Axel Berg von Lindhe, som först kom på idén att anordna gymnastikläger. Hela den skånska kusten nagelfors för att man skulle hitta en lämplig lägerplats och man fastnade för Skälderviken, där 90 000 kvadratmeter mark reserverades.

Arkitekt Mogens Mogensen utarbetade ritningar över lägrets första byggnad, som blev en skollovskoloni för 40 barn med kök, matsal och personalrum. Under 30-, 40- och 50-talen dominerade Mogens Mogensen Helsingborgs arkitekturscen och han satte en stark prägel på stadens funktionalistiska bebyggelse med flera betydelsefulla byggnader, som till exempel Simhallsbadet, Brandstationen, Idrottens hus och Stadshuset.
Det ansöktes hos fritidsnämnden och arvsfonden om bidrag till inköp av marken och byggnadskostnaderna. Ett upprop, understött av kronprinsen, de båda landshövdingarna, biskopen i Lund och de båda landstingens ordförande, spreds över landskapet. Ivan Lindqvist i Malmö kunde konsten att värva goda och trogna donatorer.

Den 3 maj 1939, på 100-årsdagen av PH Lings bortgång, blev deras idé verklighet och första spadtaget till Skäldervikslägrets första byggnad togs. 1940 byggdes ”Tvåan”. Den innehöll fyra salar med 80 tvåvåningssängar, ledarrum, isoleringsrum, expedition och en friluftsscen. På baksidan fanns en diskanordning med varmvattenberedare. På våren 1940 stod det klart för inackordering av 120 barn med ledare under var och en av fyra 15-dagars perioder. Inbjudan sändes ut till 1 300 skolor och 700 skolstyrelser i Skåne. Sommaren 1941 stod ”Trean”, med Mogens Mogensen som arkitekt, fullt färdig. Den rymde 150 barn i trevåningssängar, ledare, expeditionspersonal och instruktörer. På västra gaveln fanns en stor leksal, som kallades för ”Solsalen”.

På hela anläggningen kunde man nu ha plats för 310 barn med ledare samtidigt och under en hel sommarferie som mest 1 240 lägerbarn plus personal. Den 26 juli 1942 invigdes lägret inför 800 gymnaster och andra åskådare.

1944 var markområdet köpt och betalt och två år senare var en gångtunnel under järnvägen och en simbassäng byggda. Man hade också köpt de små sommarstugorna i furudungen och byggt om dem. Under de första sex åren hade 14 byggnader av olika slag och storlek skjutit upp som svampar ur jorden, bla en rymlig sjukstuga, en stuga för lägerchefen, stugor för köks- och övrig personal samt en fritidslokal – Ledarmässen. Senare fick lägret också sin efterlängtade bastu. 

För att inte förväxlas med Landstormens Skälderviksläger så ändrade man 1947 namnet till Lingvallen.

Den 18 juli 1959 invigdes den nya lek- och övningshallen, idag Grophallen. Den blev ett lyft för gymnastikverksamheten på Lingvallen då man nu kunde bedriva mer avancerad gymnastik och anordna tävlingar. Organisationer för andra idrotter kunde nu också söka sig hit.

Barnkolonier och gymnastikläger krävde fler anläggningar och det blev ett akut behov av nya logement. Lingvallen hade två ”grannar” på området, Strandgården och Kursgården. Lingvallen hyrde Strandgården under några somrar och 1962 köptes och moderniserades den.
Vårt nuvarande Strandgården lär ha byggts omkring år 1930 av Klippans kommun. De använde byggnaderna (det fanns också ett uthus med tvättstuga, vedbod och klosett) som barnkoloni. Redan 1944 hade ett köp av Strandgården varit aktuellt. Under lång tid förhandlade Lingvallen om pris med kommunen men något köp blev inte av utan kommunen sålde det istället till ett par privatpersoner som hade för avsikt att öppna kafé. Några år senare såldes byggnaden till Lunds kommun och Strandgården blev åter ”kollo”. 

Vårt nuvarande Kursgården var den andra grannen och den lär också vara byggd 1930. Ägare var Karlskoga kommun och användes som barnkoloni. 1973 köpte Lingvallen även denna byggnad.

1972 flyttade Gymnastikförbundet Skåne sin expedition och hela kansliverksamheten till Lingvallen. Förbundets verksamhet och lägerarbete samordnades till en enhet. Lingvallens Intresseföreningen bildades i början av 70-talet och har idag ca 500 medlemmar. Hälften av intäkterna går tillbaka till medlemmarna i form av ett lotteri och resten av pengarna går direkt till Lingvallen.
Den 13 november 1989 togs det första spadtaget till den stora Lingvallenhallen och den 15 september 1990 skedde invigningen. Förbundets möjlighet till allsidig verksamhet hade därmed blivit ett faktum.

Anläggningen har idag 280 sängplatser, stora grönytor med egen fotbollsplan och beachvolleybollplan.